Hur och varför förändras tarmfloran genom livet?

Den normala tarmfloran eller mikrobiomet som det också kallas består av en stor dynamisk population av triljoner bakterier som lever i vår mag- och tarmkanal i symbios med tarmens celler. Tarmfloran finns längs med hela mag- och tarmkanalen men allra flest bakterier finns i tjocktarmen. Tarmfloran finns i det tunna slemlager, mucuslagret, som klär insidan av tarmen och som fungerar som ett första skydd mot främmande ämnen som kommer in i mag- och tarmkanalen via maten vi äter. Samspelet mellan tarmens celler och bakterierna i tarmen är viktig för kroppen och påverkar bland annat utvecklingen av immunförsvaret, att vissa vitaminer bildas och kan också påverka kroppens ämnesomsättning. När tarmflorans bakterier och den unika sammansättningen som är just din interagerar med tarmens celler ger det ett minskat utrymme för andra bakterier att få fäste, dessutom reglerar tarmfloran miljön i tarmen så att den främst passar för kroppens egna bakterier. En del i tarmfloran utsöndrar också anti-bakteriella ämnen som gör det svårt för främmande bakterier att få fäste i tarmväggen. 

Tarmfloran bildas under de första åren i livet och stabiliseras sig runt 2-3 års ålder. Därefter är den relativt stabil, förutsatt att du är frisk, och förändras först när vi blir äldre. Men hur och när tarmfloran börjar förändras är högst individuellt och beror till viss del på hur vår kropp och funktioner som mag- och tarmkanalen förändras. Vi ska därför inte stirra oss blinda på ålder utan hur vi mår och hur väl kroppen bibehåller sina funktioner genom livet är kanske viktigare för att förstå hur och när tarmfloran börjar förändras när vi blir äldre. Hur tarmfloran förändras beror därför på flera faktorer och det är omöjligt att säga hur den kommer förändras för dig och mig när vi blir äldre. Det är därför en stor utmaning för oss forskare att försöka kartlägga och förstå hur faktorer som ålder, mediciner, kost och sjukdomar påverkar och leder till en förändring i sammansättningen av tarmfloran. Idag är det fortfarande oklart om de förändringar som man ser i tarmfloran när vi blir äldre är en orsak som bidrar till att vi åldras eller är en konsekvens av att vi åldras.

Genom att använda bananflugor som en modellorganism har man kunnat konstatera att när man experimentellt förhindrar åldersrelaterade fysiologiska förändringar att ske i mag- och tarmsystemet blir förändringarna i tarmfloran inte lika drastiska och bananflugorna lever dessutom längre i dessa försök. Det tyder på att ju längre vi kan bibehålla mag- och tarmkanalens funktion desto bättre förutsättningar har vi för en mer hälsosam tarmflora. Men det är svårt att för oss människor att undvika att vi bli äldre och förr eller senare kommer kroppens funktioner att försämras och med tiden kommer vi även få en förändrad funktion i mag- och tarmsystemet. En förändrad tuggförmåga tillsammans med en ökad mättnadskänsla kan få oss att välja annan typ av mat när vi blir äldre. Idag vet vi att vi oftare väljer bort fibrer och därför äter vi mindre fibrer än det dagliga rekommenderade intaget när vi blir äldre. Fibrer är en viktig näringskälla för bakterier i tarmfloran som producerar ämnen, så som smörsyra, som i försöka har visat sig vara viktiga för att tarmen ska kunna fungera som en barriär mot de främmande ämnen som vi får i oss via maten. Man har kunnat visa i vissa studier att andelen av dessa bakterier förändras när vi blir äldre men inte att samma baktieriestammar förändras på samma sätt för alla. En förändring av dessa bakterier ses också vid sjukdomar som inflammatorisk tarmsjukdom. Men hur dessa förändringar påverkar tarmens förmåga att fungera som en barriär mot främmande ämnen är fortfarande okänt. Tarmens barriärfunktion är oerhört viktig för oss och hindrar främmande bakterier eller gifter som kommer med maten från att komma in i kroppen. Den här barriären vet vi är förändrad vid flera sjukdomar som t ex inflammatoriska tarmsjukdomar där bakterier och bakterieprodukter som tar sig över tarmen driver inflammationen i tarmen.

Många forskare inklusive min forskargrupp ägnar sig nu åt att förstå hur tarmens förmåga att fungera som en barriär förändras när vi blir äldre, släpper tarmen igenom mer främmande ämnen och hur påverkar det kroppen i så fall? Flera studier har gjorts på detta med olika resultat men endast en studie har hittills studerat detta noggrant och använt två olika metoder. Den studien visar att tarmens förmåga att fungera som en barriär hos friska äldre personer inte skiljer sig från yngre friska personer. Däremot är det ännu inte klarlagt om och till vilken grad tarmen blir mer känsligare mot mediciner, stress och en förändrad sammansättning av tarmfloran och om det är kopplat till de magproblem som äldre ofta drabbas av.

Men tills vi vet mer är mitt bästa tips för en god tarmhälsa genom livet att äta en varierad kost och se till att man framförallt äter fibrer och fortsätter med det även när vi blir äldre! Det gynnar hela kroppen!

Vad händer med magen när vi blir äldre?

En fördjupning om mag- och tarmkanalen

Vad händer egentligen med magen och dess funktion när vi åldras?

I takt med att vi åldras förändras kroppen och den naturliga åldrandeprocessen medför förändringar i hela kroppen även i mag- och tarmsystemet. Åldrandeprocessen påverkas av flera faktorer så som arv men också livsstilsfaktorer som kost, hur man bor och om man lider av någon sjukdom. Vi vet idag att mag-och tarmproblem ökar när vi åldras och särskilt vanligt är magproblem hos de som bor på senior – och vårdboenden. Orsakerna bakom dessa problem är bland annat en del av den naturliga åldrandeprocessen som leder till en förändrad tarmfunktion och matspjälkning. Men vad händer egentligen med magen och dess funktion när vi åldras? Det försöker jag reda ut här.

Mag- och tarmkanalens huvuduppgift är att spjälka maten som vi äter, ta upp näringsämnen och förse kroppen med näring och vatten. Denna process är helt beroende av en välfungerande mag- och tarmkanal med god rörlighet i tarmen, en god produktion av enzym och till viss del bakterier i tarmfloran som kan bryta ned maten. Flera organ i mag- och tarmkanalen påverkas och får en försämrad funktion i och med att vi åldras. I munnen sker en förändring av smaken samtidigt som många äldre upplever en försämrad tuggförmåga, minskad salivproduktion och muntorrhet. Dessa förändringar i munnen leder ofta till att äldre personer undviker viss sorts mat vilket kan leda till ett minskat näringsintag under de rekommendationer som finns. Förändringar i kosten kan också påverka tarmflorans sammansättning och funktion. Särskilt då kostfibrer fungerar som näring för tarmfloran, särskilt för de bakterier som producerar kortkedjiga fettsyror så som smörsyra som är en stor näringskälla för tjocktarmens celler och viktig för en god tarmfunktion. I matstrupen och tjocktarm sker också en förändring i rörligheten vilket leder till att tiden det tar för födan att passera genom mag- och tarmkanalen blir längre. I tidigare studier har man sett att tiden som födan befinner sig i tarmen påverkar tarmflorans sammansättning och även dess aktivitet och funktion. Dock saknas det studier om detta samband hos äldre personer. Åldrandeprocessen är dock förknippad med förändringar i tarmfloran, men man har inte kunnat identifiera förändringar som sker för alla äldre utan de förändringar som sker är individuella även om man ofta ser en förändring i andelen bakterier som har en dokumenterad hälsofrämjande effekt på individen. Då bakterier är väldigt anpassningsbara och kan anta nya funktioner blir det extra viktigt att i framtida studier särskilt kartlägga hur funktionen och aktiviteten hos tarmfloran förändras genom livet eftersom det kommer säga mer än om förhållandet mellan olika bakterier.

Hur vi åldras påverkas av flera olika faktorer så som arv, livsstilsfaktorer, boende situation samt sjukdomar och mediciner vilket innebär att åldrandeprocessen är mycket individuell. Åldrandeprocessen är också förknippad med flera fysiologiska förändringar som påverkar mag- och tarmkanalens funktion.

Mag- och tarmsystemets många funktioner, så som produktionen av enzym som hjälper till att bryta ned maten, regleras genom ett komplext samspel där både hormoner och faktorer som påverkar nervsystemet ingår. I magsäcken har forskare funnit att friska äldre personer har en längre nivå av enzymer som pepsin, lipas och amylas som är viktiga i matspjälkningsprocessen jämfört med yngre personer. Dock är området fortfarande till vissa delar outforskat och alla åldersrelaterade förändringar som sker i mag- och tarmkanalen har ännu inte dokumenterats på detaljnivå.

Förutom att upptag av näring och vatten ska fungera är det livsnödvändigt med en välfungerande tarmbarriär som skyddar oss från att att främmande ämnen så som bakterieprodukter och toxiner passerar in i kroppen. Än så länge finns få studier om hur tarmens barriärfunktion förändras när vi åldras, men de få studier som finns visar att tarmens barriärfunktion inte verkar försämras i och med att vi åldras. Dock behövs mer forskning för att kunna kartlägga om tarmen blir känsligare mot olika faktorer, så som mediciner. Det är just detta som jag att jag och min forskargrupp kan bidra med mer kunskap om. Samtidigt vill vi förstå om och hur tarmen kan bli mer motståndskraftig mot dessa faktorer.

Orientering nyckeln till ett hälsosamt åldrande?

Så äntligen kommer här ett blogginlägg om helt nya forskningsresultat som publicerades nu i somras och som handlar om hur tarmflorans sammansättning förändras när vi åldras.  Ett projekt som involverat så många studiedeltagare och forskare – äntligen har vi resultat att presentera!

I studien har vi kartlagt hälsan och tarmflorans sammansättning hos personer som är över 65 år och orienterar och jämfört dem med äldre personer som inte orienterar men som lever ett självständigt liv. Veteranorienterare är en intressant grupp ur ett hälsosamt åldrande perspektiv eftersom de uppfyller tre av de kriterierna som man ofta pratar om när det gäller hälsosamt åldrande, nämligen; att vara fysiskt aktiv, att ha ett socialt umgänge och att ha någon form av kognitiv utmaning. Mot den bakgrunden blir orientering intressant och vi frågade oss därför hur mår egentligen äldre som orienterar? Vår första artikel som publicerades 2015 visade att veteranorienterare generellt mår bättre än äldre personer som inte orienterar och har bland annat färre magproblem. Vi följde därför upp dessa fynd med studier av tarmflorans sammansättning.

 Det vi fann var att veteranorienterare hade en högre nivå av speciellt en bakterie kallad Faecalibacterium prausnitzii. Denna bakterie har visat sig vara viktig för produktionen av smörsyra i tarmen, vilken är en av de främsta näringsämnena för tjocktarmens celler. Veteranorienterarna har alltså en större andel av denna bakterie, vilket skulle kunna betyda att de också har större andel smörsyra. Detta vet vi dock inte eftersom smörsyra är näst intill omöjligt att mäta. Vi såg också att gruppen av äldre personer som orienterar hade lägre nivåer av två bakterier som är förknippade med en sämre tarmhälsa. Dessutom verkade våra fynd vara oberoende av kosten och verkar mer bero på livsstil som till exempel fysisk aktivitet.  På så sätt styrker vår studie tidigare fynd som tyder på att fysisk aktivitet ensamt kan påverka tarmflorans sammansättning till det bättre. Detta är oerhört spännande dock ska man komma ihåg att vår studie endast gör ett nedslag i veteranorienterarnas liv och för att säkert säga att fynden inte beror på kosten bör studien upprepas i en större grupp av veteranorienterare där man också följer deras hälsa över tid. Viktigt är också att komma ihåg att forskningen om tarmfloran fortfarande är i sin linda och stora delar av tarmfloran är fortfarande okänd. Det innebär att vi inte helt kan säga vad orsaken till våra fynd är eller vilka konsekvenser det får för hälsan eller vilken betydelse det har för åldrande processen. Klart är i alla fall att veteranorienterare är en intressant grupp att studera ur ett hälsosamt åldrande perspektiv.

Till sist återstår bara att tacka alla studiedeltagare som medverkat och alla forskare som genom åren bidragit till att den här studien kunde genomföras och slutföras!

Läs mer om studien på universitetets hemsida

Den okända delen av tarmfloran - vad missar vi?

Mångfalden av bakterier på jorden är enorm och flera centrala och livsnödvändiga processer är beroende av dem. I mag-och tarmkanalen lever dessutom en stor dynamisk population av olika bakterier, vår tarmflora. Bakterierna i tarmen lever i nära samvaro med kroppens egna celler och nedbrytningsprodukter från bland annat maten vi får i oss. På så sätt påverkar tarmfloran ämnesomsättningen i kroppen samt inflammatoriska processer. Förändringar i tarmfloran har också kopplats till flera olika sjukdomar som till exempel inflammatorisk tarmsjukdom och IBS. Men även om vi idag har stor kännedom om tarmfloran vet vi fortfarande inte exakt hur många arter av bakterier tarmfloran rymmer inte heller vet vi exakt deras funktion. Det finns alltså en stor okänd och outforskad del av tarmfloran.

För att verkligen förstå sambandet mellan bakterier, kosten vi äter och vår hälsa är det viktigt att man kan kartlägga vilka bakterier som tarmfloran består av. Detta är ett oerhört omfattande arbete och innebär att komplexa samhällen av bakterier kartläggs. Genom att studera och analysera bakteriernas DNA sekvenser, så kallad sekvensering, kan man ta reda på vilka bakterier som tarmfloran består av samt mängden av dessa. Tekniken som används bygger på avancerade datamodelleringar där man bland annat använder sig av databaser där sekvenser och namn på bakterier finns lagrade, men kruxet är att där finns inte alla bakterier. Även om det idag går att göra väldigt avancerade uträkningar är de fortfarande bara en uppskattning av antalet bakterier som dessutom skiljer sig åt i olika forskningsstudier alltifrån 400 000 till flera miljoner. Så den stora frågan är; hur ska vi kunna få information och kunskap om den okända delen av tarmfloran?

Att kunna odla fram bakterier var länge ett av de stora målen inom mikrobiologin (läran om mikroorganismer) och möjligheten att kunna odla fram enskilda sjukdomsframkallande bakterier var ett stort genombrott som belönades med nobelpriset i medicin 1905. Men för att kunna odla fram bakterier behöver man också veta vilka förutsättningar som krävs för att de ska tillväxa, hur växer de bäst? Vilken näringen behöver de? Miljön i mag- och tarmkanalen är mycket komplex och är dessutom syrefattig vilket ställer extra stora krav för odling av bakterier utanför kroppen. Hittills har endast mellan 35-65% av bakterierna som detekterats genom sekvensering i tarmfloran kunnat odlas fram. Att kunna odla fram enskilda bakterier är nödvändigt för att ytterligare förstå bakteriernas påverkan på kroppen och göra det möjlighet att genomföra studier av hur bakterier och grupper av bakterier påverkar tarmens barriärfunktion under normala förhållanden och vid sjukdom. Jag har tidigare skrivit om hur tarmbarriären studeras här på bloggen.

Genom att kombinera information från datamodelleringar av tarmfloran och information i bakteriernas DNA sekvens har forskare, bland annat här ifrån Kiel och Christian-Albrecht Universität, nyligen kunnat odla fram svårodlade bakterier i tarmfloran hos möss. Genom ytterligare studier har man kunnat kartlägga en mindre koloni av bakterier som försvårar tillväxten av magsjukebakterien Salmonella enterica serovar Typhimurium i tarmen hos möss. Detta visar hur viktigt det är att kunna odla fram bakterier och att odling av bakterier är ett viktigt komplement till ny teknik för att kunna identifiera bakterier i tarmfloran och viktiga kolonier. Med hjälp av denna kombination av tekniker kartläggs nu den okända delen av tarmfloran med hopp om att identifiera liknande bakteriekolonier hos oss människor. Detta kommer göra det möjligt att studera hur bakterier tillsammans påverkar miljön i tarmen och vår hälsa. Ett förhållande som framstår som allt mer komplext ju mer forskning som genomförs.

Varför drabbas en del elitidrottare av magproblem?

Efter att ha fått flera frågor om orsaken bakom magproblem vid träning på elitnivå har jag skrivit ett inlägg om detta för att försöka besvara en del av de frågor jag fått.

Effekten av träning på mag- och tarmkanalen varierar beroende på intensitet och längd. Medan måttlig träning har en skyddande effekt kan idrottande på elitnivå leda till magproblem, så som diarré, illamående och magont. Magproblem uppträder främst hos de som tränar uthållighetsidrotter. Löpning har framförallt kopplats samman med detta och på engelska kallas fenomenet ”runners gut”. Men även elitidrottare inom andra sporter, så som rugby och hästkapplöpning, rapporterar magproblem vid hård träning. I forskningsstudier har man funnit att mellan 30-90% av elitidrottare upplever magproblem, vilket kan leda till att man underpresterar och i vissa fall avbryter en tävling.

Orsakerna bakom magproblem vid träning är inte kända, inte heller vet man varför en del atleter inte drabbas av magproblem. Träning påverkar mag- och tarmkanalen på många olika sätt, men en viktig mekanism bakom problemen tros vara ett minskat blodflöde till matsmältningsorganen då mer blod istället behövs för att syresätta musklerna. Detta leder till syrebrist vilket förstör cellerna i tarmväggen. Träning på elitnivå har kopplats till en ökad genomsläpplighet över tarmen och även förhöjda nivåer av inflammatoriska markörer. En ökad genomsläpplighet över tarmen innebär att främmande ämnen och bakterieprodukter kan ta sig över tarmslemhinnan och in i blodet och kroppen. Intressant nog uppvisade inte löpare med magproblem en förhöjd genomsläpplighet över tarmen jämfört med symptomfria löpare i en studie som publicerades förr året. Detta tyder på att den ökade genomsläppligheten över tarmen inte är orsaken bakom magproblemen vid hård träningen. Däremot fann forskarna att löpare med magproblem hade en större mängd bakterieprodukter, så kallade lipopolysackarider (LPS), i blodet redan innan löpning. Vilket tyder på förändringar i mag-och tarmbarriären som möjliggjort ett ökat upptag av bakterieprodukterna, men förändringen verkar inte vara inducerat av den hårda träningen. Andra studier rapporterar något förhöjda nivåer av LPS hos individer som genomförde sitt första ultramaratonlopp. I ytterligare en studie fann man att ultramaratonlöpare med låga nivåer av LPS var de som upplevde mindre magproblem och återhämtade sig snabbare. Detta är intressant och tyder på att en förändrad mag- och tarmbarriär kan vara central vid magproblem hos elitidrottare. Resultat från en relativt ny studie pekar i samma riktning och visar att ett kosttillskott innehållande prebiotiska fibrer, probiotiska bakterier (hälsofrämjande bakterier) och antioxidanter verkar kunna minska nivåerna av LPS efter ett triathlonlopp, här verkade särskilt inslaget av antioxidanter påverka resultatet positiv. Detta tycker jag är särskilt intressant då en av mina egna studier på odlade celler visar att antioxidanter kan stärka tarmepitelet och motverka effekten av icke-steroida-antiinflammatoriska läkemedel och istället minska passagen av bakterier över tarmepitelet.

Framtida forskning kommer behöva genomföras för att förstå kopplingen mellan magproblemen hos elitidrottande och tarmens genomsläpplighet. Det man säkert kan säga nu är att det kommer bli väldigt intressant att följa kommande studier i detta ämne, särskilt då träning och hälsa också har visat sig påverka tarmfloran.

Fram till frontlinjen, och in på konferensen - Frida Fart beskriver hur det är att besöka en vetenskaplig konferens!

Välkommen till frontlinjen,

Frontlinjen, där det senaste nytt uppdagas. Här presenterar folk ivrigt och nervöst sina arbeten som de har spenderat år av timmar, helger och nätter för att gräva fram för att nu, kanske för första gången, presentera det för allmänheten. Vissa, har gjort liknande många gånger förr, vissa i flera decennier – veteranerna. Medan andra kanske är här för första gången och knappt vet hur man beter sig här på frontlinjen och nervöst går omkring i de enorma lokalerna bland de tusentals andra som är här och försöker att inte verka alltför bortkommen.

Mitt namn är Frida Fart, som för två år började ta mig an denna fascinerande forskningsvärld, som nu stiger in på forskarnas frontlinje – konferenserna. Om ni har följt denna blogg, så kanske ni känner igen mig från senaste inlägget på min första konferens utomlands, Food for Healthy Ageing, där jag med klapprande hjärta tog mig upp på scenen och för första gången muntligt presenterade mina egna resultat (observera, liksom i krig, så är ens egna insatser bara en del av ens grupp insatser där man tillsammans tar sig framåt i en gemensam ansats, men där man alltid betraktar vägen framåt ur sina egna ögon).

Under konferensen så kommer ett flertal personer att presentera sina resultat, antingen inbjudna eller accepterade av kommittén som då på ett sätt eller annat, ansett att det är en forskning som är värd att presenteras och diskuteras. Ett krav är dock att det ska vara ny kunskap, detta ska vara det senaste. Detta innebär, att när man åker dit vet man inte riktigt vad man kan förvänta sig, vad är det som är nytt? Vad har folk hittat?

När man väl är på plats så börjar ett flerdagars-maraton. Man går från föreläsning till föreläsning, timma efter timma, med korta pauser för fika och lunch där man kan prata och diskutera med de som är närvarande och knyta kontakter. Vanligtvis hinner man inte mer än att hämta andan, ta en kopp kaffe och gå på toa innan man skyndar iväg till nästa föreläsning. Information flödar, folk tar bilder och anteckningar för att försöka komma ihåg allt. Har man dessutom en presentation att hålla, så går man spänt och går igenom sin presentation till och från i huvudet innan det ögonblicket sker. Vad ska man säga, hur, vilken ton, prata långsamt, sluddra inte, uttala rätt med mera.

 Men det är efter en presentation som det händer. Tankar väcks och diskussioner kan födas. Det är här, man känner att man faktiskt kommer framåt – det är här vi kan pressa frontlinjen lite till. Vad har man inte tänkt på? Vad kan man göra mer? Vart ska vi gå härnäst? Vad är viktigt, som man inte själv redan sett? Vi kan ta hjälp och tänka tillsammans, visa intresse, entusiasm och idéer som man kan ta med sig hem för att fortsätta forskningen på sin egen front.

Samlade, är vi tusentals personer som alla vill framåt och det är här, på konferensen, som vi både börjar och slutar.

Frida Fart, doktorand, presenterade sin forskning på den internatonella konferensen ESPEN i Madrid, Spanien, 2018

Glöm för Guds skull inte äta era fibrer! Kort rapport från konferansen ”Mat för hälsosamt åldrande”

I några dagar är jag i Amsterdam på konferansen ”Food for healthy aging – maintaining health throughout the lifespan”. En sådan fantastisk intressant konferans som ur olika perspektiv tar upp frågan om hur vi egentligen ska äta för att åldras hälsosamt. Vilken energi det ger att höra om ny forskning inom ett område som man brinner för.

Här har vi fått ta del av forskning om huruvida medelhavskost är den heliga graal. Även om den inte gör oss odödliga visar en stor studie som pågått i flera länder i Europa att medelhavskost faktiskt kan minska nivåerna av inflammatoriska komponenter. Dessa komponenter ökar annars vanligtvis när vi åldras och är förknippade med en ökad sjuklighet. Även om man såg att de inflammatoriska komponenterna minskade, såg man variationer mellan de olika länderna. Detta tycker jag är så spännande för det innebär att det inte finns en universal kost som passar alla utan istället måste kosten och anpassas till, vad man äter just och vart man geografiskt bor för att ha möjlighet att leda till ett längre och hälsosammare liv. Tarmflorans sammansättning varierar också geografiskt.  Så otroligt spännande! Den fantastiska bilden i slideshowen säger allt om hur diskussionerna gick vid konferansen. Själv väntar jag med spänning på resultaten om hur denna kost påverkar tarmfloran hos äldre personer.

Jag fick också möjlighet att presentera våra resultat som visar att 75% av äldre personer som fortfarande bor hemma (och inte har någon kontakt med sjukvården) lider av någon form av magproblem. Dessa personer upplever också en ökad nivå av ångest, depression och stress. Intressant nog sammanfaller dessa fynd också med ett lågt intag av fibrer och en förändrad mag-och tarmbarriär. Vilket innebära att främmande ämnen lättare tas upp i kroppen och där kan orsaka inflammation. Det innebär att kan man hitta sätt att stärka mag- och tarmbarriären hos äldre kan man kanske också minska magproblemen? Då vi sett att äldre har ett lågt intag av fibrer har vi nu gått vidare med att studera hur olika typer av kostfibrer påverkar tarmbarriären hos äldre som lider av magproblem. Våra preliminära resultat visar att olika fibrer påverkar tarmbärriären olika hos äldre och yngre. Jag lovar att återkomma till detta när vi har fler resultat. Men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge!

Till dess får det viktigaste meddelandet bli: Glöm för Guds skull inte äta era fibrer och gör som våra vänner vid medelhavet ta några extra skedar olivolja i maten! Bra för hjärtat!

Kan man springa sig till en bättre tarmflora?

Under det senaste året har jag börjat löpträna. Efter flera års sökande har jag äntligen hittat mitt andningshål, mitt sätt att få egen tid från mina små pojkar. En löprunda sätter verkligen alltid saker och ting i perspektiv och får mig återigen att muntert gnola den gamla 30-tals schlagern ”Det ordnar sig alltid”. Men under mina löprundor har jag börjat fundera på om jag även springer mig till en bättre tarmflora? Särskilt mycket grubblade jag på detta under Stockholm halvmaraton och hoppet om att det skulle vara så var det som fick mig att fortsätta springa. 

I dagsläget finns få studier om hur motion påverkar tarmfloran hos människor. Dock verkar studier på möss faktiskt peka på att det uppstår en skillnad i tarmflorans sammansättning efter fysisk aktivitet, bland annat ökar mängden lactobaciller. Lactobaciller är hälsofrämjande bakterier som har visat sig ha en positiv effekt på kroppen bland annat genom att stimulera immunförsvaret och göra så att vi blir mer motståndskraftiga mot infektioner. Flera studier på möss visar samma mönster och visar också att andra grupper av hälsofrämjande bakterier ökar efter fysisk aktivitet. En annan forskargrupp undersökte kopplingen mellan tarmfloran och förmågan till fysisk aktivitet genom att studera tre olika grupper av möss som alla hade olika tarmfloror. I studien såg man att möss som hade fler hälsofrämjande bakterier i tarmen klarade av längre perioder av fysisk aktivitet. En av de få studier där man studerat tarmfloran hos människor kommer från Irland där man jämfört tarmfloran hos rugbyspelare med personer som inte rör på sig. I den studien framträder samma mönster - personer som tränar har en större mångfald av bakterier i tarmfloran och där med fler hälsofrämjande bakterier. 

Visst är detta otroligt spännande! Är kanske tarmflorans sammansättning nyckeln till vår hälsa? Jag kan inte vänta på att få undersöka vad alla dessa bajsprover som vi samlade in från våra veteranorienterare innehåller. Men till dess vi vet mer: Fortsätt för Guds skull att spring och träna på den nivå där Du är och om Du kan gärna lite mer - för kroppen är oftare starkare än vad man tror. 

Fantastiska Forskartorget!

I slutet av september fick jag möjlighet att delta som föreläsare på Bokmässan i Göteborg. Det var en helt fantastisk upplevelse som verkligen gav mersmak. Att träffa människor och prata forskning är bland det bästa jag vet. Dessutom är det så roligt när det finns ett så stort intresse kring vår forskning. Men samtidigt är det nog bland det mest nervösa jag varit med om. Forskartorgets monter skiljer sig verkligen från Universitetets ibland lite stela sammankomster, istället för långa presentationer är det istället korta kärnfulla och färgglada presentationer som gäller. På forskartorget presenteras forskning från olika fält allt ifrån teologi till naturvetenskap, en skön bredd som verkligen speglar forskningsfronten i landet just nu. Med sorlet från 10 000 tals personer bakom sig, ska man samla sig och lugnt och tydligt presentera sin forskning på 15 minuter. Det är verkligen en utmaning, särskilt för oss forskare som är vana vid att ha möjligheten att bli långrandiga. Att gå från extremt långa presentationer till att kort och koncist presentera sin forskning är inte helt lätt. Dessutom inbjuder ett nytt forum till ett visst mått av ältande och självkritik, särskilt när hela kalaset filmas.

Jag är därför så glad att jag hade med mig vår Minna (min mans moster och min son Calles bästa vän) till bokmässan. Minna är nog en av de klokaste personerna jag känner, hon delar med sig av livet och har så värdefulla råd. Hon kan dessutom i förberedelse syfte lyssna på samma presentation om och om igen, utan att tröttna. Som bibliotekarie passar hon också som hand i handske på bokmässan, ett bättre resesällskap skulle jag inte kunnat få. Jag undrar egentligen hur jag skulle klara mig utan henne.

Minna och jag på tåget hem från Göteborg. 

Alla talar om läckande tarm! Men vet du hur mag- och tarmbarriären studeras?

Idag pratas det mycket om läckande tarm och framförallt skrivs det mycket om det på internet och sociala medier. Men vet du vad det är och hur mag- och tarmbarriären studeras?

Tarmen har den motstridiga uppgiften att samtidigt som den ska ta upp vitaminer, glukos och proteiner ska den också se till att främmande ämnen som också kommer med maten inte tas upp av kroppen. Man kan till exempel ta bakterier som exempel, får vi i oss skadliga bakterier vill vi inte att kroppen ska ta upp dessa utan de ska föras ut ur kroppen med avföringen. Tarmen fungerar helt enkelt som en barriär mot ämnen som kan vara skadliga för kroppen. Störs denna barriär ökar tarmens genomsläpplighet vilket innebär att fler främmande ämnen kommer in i kroppen som egentligen borde förts ut. Det är här man ibland gör liknelsen att tarmen läcker främmande ämnen in i kroppen och det är härifrån uttrycket läckande tarm kommer. En ökad passage av främmande ämnen in i kroppen har visat sig vara kopplad till flera magsjukdomar som till exempel inflammatorisk tarmsjukdom. Just nu pågår också forskning som undersöker om sjukdomar som autism också är kopplade till en ökad genomsläpplighet över tarmen.

 När vi genomför studier av magtarmbarriären använder vi oss av en metod som heter Ussing kammare, en metod som jag genom åren arbetat mycket med. Här monteras en bit tarmvävnad som en läkare tar med hjälp av ett endoskop, se bild nedan. Det här är en undersökning som genomförs för att studera hur tarmen ser ut på insidan och görs när man har problem med magen. Tarmvävnaden transporteras sedan på is direkt till vårt labb där den monteras i en så kallad Ussingkammare, som visas i figuren nedan. Kammaren fylls sedan med vätska som liknar tarmens miljö och hela systemet hålls vid kroppstemperatur. Allt för att vävnaden ska trivas så bra som möjligt. När tarmvävnaden är på plats har vi sedan möjlighet att studera hur olika ämnen passerar över tarmen, för att se hur väl tarmen fungerar som en barriär mot skadliga ämnen. I min forskargrupp söker vi svar på frågan om tarmen förändras med stigande ålder och släpper igenom fler främmande ämnen. Vi tror att detta skulle kunna vara en orsak bakom magproblem, som förstoppning och diarré, som ofta drabbar äldre personer.

Ussinkammarsystemet där mag- och tarmbarriären studeras. På bilden syns också när tarmvävnad monteras i kammaren för studier av hur olika ämnen passerar över tarmen. Bild: John-Peter Ganda Mall

En forskare hittar hem: Orientera mera!

När jag var liten var jag ett hopplöst fall inom orientering, jag sprang ständigt utanför kartan men hävdade trots detta bestämt att orientering verkligen var min sport. Det var cirka 30 år sedan, men sedan ett par år tillbaka ligger sporten mig återigen varmt om hjärtat, men nu från ett forskningsperspektiv. För Du visste väl att orientering är en ny modell för hälsosamt åldrande?! 

Sommaren 2012 var jag för första gången med på O-ringen, jag blev frälst från första stund, vilken härlig tillställning. Här umgicks gammal som ung, man motionerade på dagarna och grillade på kvällarna. Boden hade invaderats av tusentals trevliga orienterare. Men jag var inte där för att orientera utan för att tillsammans med min forskarkollega Lina samla in data från 120 veteranorienterare, för att kunna studera orienterare som en modell för hälsosamt åldrande. Vi hade en tanke om att orientering var sporten som uppfyllde alla kriterier för ett framgångsrikt åldrande: en kognitiv komponent (kartläsning), en social samvaro (grillning) och fysisk rörelse (löpning över stock och sten).

 Lina och jag hade tagit husbilen upp till Boden för att samla in frågeformulär om hälsa men också transportera hem avföringsprov från alla dessa orienterare.  Jag tror varken Lina eller jag riktigt visste vad som skulle möta oss. Vi var ganska trötta när vi åkte, sista veckan innan semestern - skulle vi verkligen behöva göra denna långa resa? Men jag kan säga er att mentaliteten bland orienterare, den positiva stämningen verkligen lyfte oss. Vi åkte hem med ett leende på läpparna upplyfta av härliga historier, en längtan efter att börja orientera och hela frysen full med bajs. Kan livet bli bättre för en forskare?

Jag, Lina och vår husbil på väg hem ifrån Boden sommaren 2012. 

Dessutom visade våra resultat att orienterare verkligen är en bra modell för hälsosamt åldrande. Det mest slående var att näst intill ingen orienterare hade besvär med magen eller led av psykiska besvär. Vilket i sig är fantastiskt då just magproblem och depressioner blir allt vanligare när vi åldras.

Så gör som jag börja orientera (eller kör i alla fall stolpjakten), för nu ska orientering verkligen bli min sport på alla plan!! För vem vill inte bli som Tove Alexandersson! Om jag sätter igång nu kanske jag i alla fall kan tävla i veteran VM om 60 år.